månadsarkiv: mars 2014

Kvarteret Rosmarinen

2013 tog villakvarteret Rosmarinen i Helsingborg hem flera priser; bland annat Sveriges arkitekters bostadspris och Skånes arkitekturpris. Det finns många goda skäl till detta, och Rosmarinen är ett exempel på arkitektur när den är som allra bäst, gjord för de som är tänkta att bo i husen. Totalt är Rosmarinen tänkt att bestå av 29 villor, varav 14 än så länge är färdiga att flyttas in i. Under byggandet har material som inte kräver mycket underhåll använts, vilket definitivt är ett bra exempel på hållbar arkitektur.

Villorna i Rosmarinen är byggda med tanke på ljus, och främst då naturligt sådana. Husen är också byggda inåt, med utblick över de gemensamma grönområdet, med ”ryggarna” mot de omgivande vägarna. Detta hjälper till att skänka boendet en naturlig känsla, något som ytterligare förstärks av valet av byggmaterial, där bland annat lärk används till golven. Lärk är ett av de vackrare träslagen, och passar utmärkt väl in i svenska bostäder. Tillsammans med de ljusa planlösningarna skapar det en i det närmaste perfekt helhet.

Den motivering som angavs när Rosmarinen fick Skånes arkitekturpris löd ”för sin eleganta alternativa lösning av förstädernas traditionella villaområden”, och det är bara att hålla med. Rosmarinen är ett av Sveriges vackraste villaområden, med synnerligen intelligenta lösningar, som förhoppningsvis kan bli stilbildande inför framtiden. För nog borde alla ha rätt att bo så pass bra som de gör i Rosmarinen. Ett riktigt föredöme för framtida villaområden, och dess sätt att se till helheten borde definitivt kunna tillämpas på alla sorters byggprojekt.

Rutten mat får hjulen att rulla

I Sverige produceras ett överflöd av mat. Faktiskt mer än vi både kan äta och exportera, vilket innebär att mycket föda går till spillo. I Linköping har man dock löst det problemet på ett genialiskt sätt. I början på 1990-talet bestämde man sig för att luften i staden behövde förbättras, och ett sätt var då att leta efter alternativa, miljövänliga, drivmedel till stadens bussar. Den lösning som valdes var biogas, då det i och runt staden fanns riklig tillgång till råämnen till biogas, till exempel slakteriavfall.

Sagt och gjort, och 1997 stod en anläggning för förädling av biogas, så att den skulle kunna användas som bränsle, färdig. I dag drivs alla stadens bussar av biogas, med förbättrad luft och miljö som följd. Efterfrågan på biogas har också konstant ökat, och slakteri- och gödselavfall räcker inte längre för att fylla det behov som finns. Därför har Linköping nu tagit det naturliga nästa steget i sin biogastillverkning: det matavfall som Linköpingsborna lämnar efter sig.

Även om det är sant att ur ett hållbarhetsperspektiv är att äta upp den mat man köper och lagar i stället för att slänga den, så är biogasåtervinning självklart även det mycket bra. 2012 började man i Linköping med att låta hushållen lägga matavfall i speciella gröna påsar, som sedan så blir till biogas. Försöket med biogas i Linköping har således lyckats över förväntan, och sprider sig nu så sakteliga över Östgötaslätten. Förhoppningsvis är det något som alla städer i Sverige så småningom kommer att ta efter. Hållbar produktion som får en omedelbar och positiv inverkan på människors närmiljö.

Hållbar konsumtion

Hållbar produktion är ett mynt med två sidor, där den andra stavas hållbar konsumtion. Det är ju inte bara upp till producenterna att skapa hållbara produkter; konsumenterna måste ju också köpa dem, och då också i rimliga mängder. Även om en produkt är tillverkad på ett hållbart sätt, så är det ju upp till konsumenten vad som händer med den. Detta kan kanske bäst illustreras i form av avfall: utan bra källsortering så kan alla sorters produkter ställa till med problem.

Ett av problemen med hållbara konsumtion är att de billigaste varorna sällan är de som är bäst ur ett helhetsperspektiv. Det är då lätt att säga att det bara är att köpa de dyrare, bättre, alternativen. Men fastän Sverige är ett av de rikaste länderna i världen, så innebär det inte att det finns många fattiga, som helt enkelt inte har möjlighet att köpa de dyrare alternativen. För att hållbar konsumtion ska kunna bli en verklighet krävs inte bara att konsumenterna förändrar sina konsumtionsmönster, utan även att företag som sysslar med hållbar produktion gör sitt till.

Detta har redan börjat ske, vad gäller ekologisk mat. Denna har rykte om sig att vara dyrare än vanlig ”fulmat”, men så är inte fallet längre, utan beroende på livsmedelsaffär så kan en ekologisk matkasse kosta lika mycket, eller till och med lite mindre. Det känns som det inte anses helt fint att tala om pris när det gäller hållbar produktion och konsumtion, men det är en debatt som måste tas om vi ska kunna ta steget över till en mer hållbar livsföring.